Bygg en buffert: hur mycket och var?

En buffert är pengar som bara finns där för när något oväntat händer. Den gör att en trasig bil eller en period utan jobb blir ett irritationsmoment i stället för en kris, och att du slipper ta dyra lån i panik.

Varför buffert kommer först

Utan buffert hamnar oväntade utgifter ofta på kreditkortet eller ett snabblån, och då kan en kostnad på några tusen kronor bli dyr. Har du dessutom sparat i fonder kan du tvingas sälja när börsen gått ner. Bufferten skyddar både din vardag och ditt långsiktiga sparande.

Hur stor ska bufferten vara?

En vanlig tumregel är tre månaders utgifter. Räkna på vad du faktiskt behöver för att klara dig (boende, mat, lån, försäkringar och transport), inte på din lön.

Du kan behöva mer om:

  • du har en osäker inkomst, t.ex. egen företagare, timanställd eller provisionslön
  • du är ensam försörjare eller har barn
  • du äger hus eller en äldre bil där stora reparationer kan dyka upp
  • du inte är med i a-kassa och inkomstförsäkring

Och du kan klara dig med mindre om ni är två med stabila inkomster i hushållet. Det viktigaste är att börja. Även 10 000 kr gör stor skillnad.

Var ska bufferten ligga?

Bufferten ska vara trygg och snabbt tillgänglig, inte maximera avkastningen:

  • Sparkonto med fria uttag är bästa valet för de flesta. Välj ett konto som omfattas av den statliga insättningsgarantin, och jämför räntan; skillnaden mellan bankerna kan vara stor.
  • Inte i fonder eller aktier, eftersom värdet kan ha sjunkit precis när du behöver pengarna.
  • Inte på lönekontot, där är det för lätt att råka spendera dem.

Myndigheten för civilt försvar rekommenderar dessutom att ha lite kontanter hemma i mindre valörer, om kortbetalningar skulle sluta fungera under en kris.

Så bygger du upp den

  1. Sätt ett konkret mål, t.ex. 45 000 kr.
  2. Automatisera en överföring dagen efter lönen, så sparandet sker innan pengarna hinner försvinna.
  3. Använd extrapengar. Skatteåterbäring, bonus eller semesterersättning kan ta dig en stor bit på en gång.
  4. Fyll på igen när du har använt den. Det är det den är till för.

Vad räknas som en "buffertutgift"?

Bufferten är till för det oväntade: en trasig tvättmaskin, en tandläkarräkning, en bilreparation eller inkomstbortfall. Saker du vet kommer, som semester, julklappar och bilförsäkringen, är bättre att spara till separat, så att bufferten får vara orörd.

Hur stor buffert behöver du?

Räkna ut en rimlig nivå och hur lång tid det tar att nå den.

Till buffertkalkylatorn →