Från brutto till netto: så räknas skatten på din lön

Lönen i anställningsavtalet och pengarna som kommer in på kontot är två olika saker. Mellanskillnaden är skatt, och den räknas fram i några steg som är lättare att förstå än man tror. Så här gör lönekalkylatorn, med 2026 års regler.

Steg 1: Grundavdraget

En del av inkomsten är alltid skattefri. Det kallas grundavdrag och dras av innan någon skatt räknas. Avdraget beror på hur mycket du tjänar: det är störst för låga och medelstora inkomster och mindre för höga. För de flesta heltidslöner ligger det mellan 17 000 och 35 000 kr per år.

Lönen minus grundavdraget kallas beskattningsbar inkomst. Det är på den summan som resten av skatterna räknas.

Steg 2: Kommunalskatten

Den största delen av skatten går till kommunen och regionen. Snittet i Sverige 2026 är 32,38 %, men det skiljer flera procentenheter mellan kommunerna. Därför kan du fylla i din egen kommunalskatt i kalkylatorn. Den hittar du på Skatteverkets webbplats eller på ditt slutskattebesked.

Ovanpå det kommer en liten begravningsavgift (i snitt 0,29 %), public service-avgiften (1 % av den beskattningsbara inkomsten, högst 1 184 kr per år) och kyrkoavgift om du är medlem i Svenska kyrkan.

Steg 3: Jobbskatteavdraget

Den som arbetar får en skattereduktion som heter jobbskatteavdrag. Den minskar kommunalskatten och är en av anledningarna till att lön beskattas lägre än till exempel pension eller a-kassa. Avdraget ökar med inkomsten upp till en viss nivå och ligger sedan still. 2026 är det högst ungefär 4 400 kr i månaden.

Avdraget gäller bara inkomst från arbete. Ersättningar som föräldrapenning och sjukpenning ger inget jobbskatteavdrag, och därför blir skatten på dem högre. Det syns tydligt i föräldrapenningskalkylatorn.

Steg 4: Statlig skatt över brytpunkten

På den del av den beskattningsbara inkomsten som är över 643 000 kr per år betalar du dessutom 20 % i statlig skatt. Räknat i lön före skatt hamnar den så kallade brytpunkten på ungefär 55 000 kr i månaden. Under den betalar du bara kommunalskatt.

En vanlig missuppfattning är att hela lönen beskattas hårdare när du passerar brytpunkten. Så är det inte. Den statliga skatten tas bara ut på kronorna över gränsen.

Exempel: så mycket blir kvar

Med snittkommunalskatt, utan kyrkoavgift, ger kalkylatorn ungefär:

Marginalskatten: vad händer med en löneförhöjning?

Skatten i procent av hela lönen (genomsnittsskatten) säger inte så mycket om vad du får behålla av en löneförhöjning. Det är marginalskatten som avgör det, alltså skatten på nästa intjänade krona.

• Med en lön runt 35 000 kr behåller du ungefär 750 kr av 1 000 kr i höjning, eftersom jobbskatteavdraget fortfarande växer.
• Över brytpunkten behåller du ungefär 470 kr av 1 000 kr, eftersom både kommunal och statlig skatt tas ut.

Det är därför kalkylatorn visar "Av 1 000 kr mer i lön får du behålla". Den siffran är bra att ha med sig in i ett lönesamtal, eller när du jämför en löneökning med en förmån som tjänstebil eller extra pensionsavsättning.

Lönen framåt i tiden

Kalkylatorn kan också visa hur lönen utvecklas över flera år. Två saker är bra att veta om hur det räknas:

• Gränserna i skattesystemet räknas upp med inflationen. Grundavdrag, jobbskatteavdrag och brytpunkt följer i regel prisbasbeloppet, så du hamnar inte automatiskt i högre skatt bara för att lönen följer priserna.
• "I dagens pengar" betyder att framtida lön räknas om till vad den räcker till med dagens priser. Är löneökningen lägre än inflationen sjunker din köpkraft, även om siffran på lönebeskedet blir större.